Tandem utan styre

Här i Ryssland har krisen i Libyen fått oväntade konsekvenser. En konflikt har uppstått mellan president Dmitrij Medvedev och premiärminister Vladimir Putin. Och den här gången verkar det vara på riktigt.
När Putin talade till journalister förra veckan kritiserade han starkt den internationella bombkampanjen mot Libyens ledare Gaddafi. FN-resolutionen beskrev han som ”bristfällig och felaktig”.
– Det hela påminner om ett medeltida korståg när nån uppmanar nån annan att gå till ett visst ställe för att befria det, kraxade Putin.
Orsaken till Putins dåliga humör hade kanske personliga orsaker. Tidigare i veckan hade han haft besök av USA:s vice-president Joe Biden. Skvalleruppgifter i rysk media rapporterade att Biden försökte övertyga Putin att inte ställa upp i presidentvalet om ett år.
Som bekant röstade inte Ryssland emot FN-resolutionen om Libyen. Ryssland var ett av fem länder som la ner sin röst. Ett unikt beslut. I vanliga fall har Rysslands princip varit att stå emot Natos och USA:s militära ingripanden. Ryssland har bara en gång tidigare gett sitt stöd till en militär operation: när det internationella samfundet beslöt straffa Irak för invasionen av Kuwait för tjugo år sedan.
Några timmar före omröstningen i FN hade Medvedev gett sparken till Rysslands ambassadör i Libyen. En ambassadör som varit pro-Gaddafi och som kritiserat den ryska ledningen för att ha svikit landets egna intressen i Libyen.
Premiärminister Putin behövde inte heller vänta länge på presidentens reaktion. Medvedev gick ut i tevenyheterna samma kväll för att ge Putin svar på tal. I en lång monolog betonade presidenten att det är han som bestämmer över landets utrikespolitik och att stödet till FN-resolutionen var det enda rätta.
Presidentens val av kläder var säkert inte någon slump. Han mötte pressen i en tuff läderrock med texten ”Högste befälhavaren” i guldbokstäver.
– Under inga omständigheter är det acceptabelt att använda uttryck som kan leda till en konflikt mellan civilisationer, som till exempel korståg eller annat. Sånt kan bara förvärra situationen. Alla borde komma ihåg detta, sa en irriterad Medvedev.
I samma veva försvann Putins uttalanden från tevenyheterna. I vanliga fall ges de båda ledarna lika mycket tid i nyheterna. Men nu fick man bara höra och se Medvedev.
Är det här en verklig konflikt? Troligtvis. Å andra sidan har Putin och Medvedev medvetet byggt upp ett samarbete av ”good cop, bad cop”där de båda ofta skapar diverse politiska rökridåer.
Medvedevs utrikespolitik har aktivt gått ut på att minska Rysslands globala roll och istället koncentrera sig på landets verkliga intressen i närområdet. Samtidigt har landet frångått principen att motsätta sig USA i så många frågor som möjligt. Istället vill man ha ett bredare och aktivare samarbete, även med EU.
I fallet Libyen gjorde Ryssland ett pragmatiskt val. Landet ville inte riskera relationerna till USA och EU på grund av Gaddafi.
Men här finns ingen bred politisk konsensus. Fråga bara Putin.