I ryska S:t Petersburg byggs som bäst en avancerad avloppstunnel som ska se till att minska mängden kväve och fosfor i Finska viken. Tack vare tunneln kan Petersburg redan nu behandla 93 procent av sitt avloppsvatten. Men lokala miljöaktivister anklagar stadens vattenverk för att ljuga med statistiken.
Guvernören för St Petersburg var optimistisk när hon nyligen invigde en mellanetapp på bygget av den norra avloppstunneln. Hon lovade nämligen att floden Neva nästa år blir så ren att man kan börja simma i den.
Direktören för vattenverket lovade å sin sida att Petersburg blir Europas miljövänligaste storstad.
Och fler löften är säkert på kommande. För tunneln blir färdig först i slutet av nästa år.
Det här komplicerade storprojektet pågår redan i flera år. Det handlar om en 12 km lång tunnel som ska se till att samla upp avloppsvatten som tidigare har runnit orenat ut i Finska viken. Sammanlagt handlar det om över 300 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn, en miljöbelastning som motsvarar utsläppen från nästan 1 miljon invånare.
– I det här bygget deltar både finländska och svenska företag, förklarar direktören för det lokala vattenverket Vodokanal Felix Karmazinov. Tunneln finansieras främst av Vodokanal men även av Nordiska Investeringsbanken, Finlands Miljöministerium, svenska SIDA och Europeiska investeringsbanken.
Karmazinov vill inte gå in på hur mycket det kostar att bygga tunneln, men enligt uppgift är prislappen minst 320 miljoner euro där den finska staten bidrar med sex miljoner euro.
– Senare i år kommer vi att meddela att Petersburg behandlar 95 procent av sitt avloppsvatten, säger Karmazinov. År 2015 vill vi att den andelen stiger till 98 procent.
Enligt miljöorganisationen Greenpeace är direktör Karmazinovs löften en myt. Organisationen menar att Vodokanal misslyckas med att rena stadens avloppsvatten och att vattenverket medvetet ljuger med statistik när det lovar att 93 procent av avloppsvattnet behandlas.
– Den här siffran stämmer inte med verkligheten, menar Dmitrij Artamonov som leder det lokala Greenpeace. Enligt den federala byrån för vattenvård behandlas endast 70 procent av allt avloppsvatten i Petersburg. Alltså hela 23 procentenheter mindre än Vodokanals officiella siffror. Artamanov säger att den federala byråns uppgifter inte publiceras för allmänheten, utan hittas enbart i en årsrapport för experter.
– När man hävdar att 93 procent av avloppsvattnet renas menar man den mängd som finns i Vodokanals eget system, säger Artamanov. Men allt avloppsvatten samlas inte upp av Vodokanal, en betydande mängd släpps direkt ut i vattnet via andra rör, särskilt av fabriker som ligger vid Nevans bifloder. Det här finns inte med i Vodokanals statistik.
Direktören för Vodokanal, Felix Karmazinov kan varken bekräfta eller dementera de siffror som Greenpeace lägger fram.
– Jag har inte studerat de här siffrorna, men jag ske be nån av mina assistenter att reda ut frågan, säger Karmazinov. Jag vet inte ens var Greenpeace har hittat de här uppgifterna. Men vårt mål är inte att lura nån. Vad skulle vi vinna på det? Vårt mål är att jobba för ett rent Finska viken.
Enligt Greenpeace är det dessutom en myt att Petersburgs avloppsvatten skulle bli rent i reningsverken. Staden har med finländsk teknologi lyckats avlägsna både fosfor och kväve. Men det finns andra problem.
– Problemet är att avloppsvattnet kommer från både hushåll och industri, säger Artamonov. Men reningsverken klarar enbart av att behandla hushållsvattnet. En stor del av industrins gifter försvinner rakt ut i Finska viken. Och industrin tillåts kasta ut vilka gifter som helst. Kontrollen är bristfällig och böterna skrattretande. I det här systemet är företagen inte det minsta motiverade att investera i miljövänlig teknik.
– Det borde krävas större öppenhet av ryska organisationer som får pengar av europeiska samarbetspartners, menar Artamonov på Greenpeace. Å ena sidan är korruptionen ett stort problem i Ryssland. Å andra sidan är Vodokanal en sluten organisation när det gäller att informera. Det är till exempel omöjligt för oss att få tillstånd att ta prover vid reningsverken. Under dylika omständigheter är det svårt att hävda att de pengar som väst pumpar in används effektivt.
Fönstret mot öst 