De ryska myndigheternas cynism är ofta (ned)slående. Samtidigt som staten ger medborgarna detaljerade men verklighetsfrämmande råd i konsten att vara sparsam, spränger samma stat jämt och ständigt budgetramarna i olika storprojekt.
Vitalij Nikisjin, en 17-årig elev i staden Jekaterinburg, gav sig nyligen ut på en upptäcktsfärd för att blottlägga den här cynismen. I hans region har myndigheterna fastställt att en medborgare bör klara sig med en månatlig matkorg på 2 632 rubel (65 euro). Nikisjin beslöt testa påståendet på sig själv. I januari satte han upp en blogg där han varje dag berättade om hur experimentet förflöt, vad han hade ätit, vad det kostade, hur han mådde etc.
– Jag orkar inte längre än tre, fyra dagar till. Om jag fortsätter kollapsar jag vilken stund som helst, skrev han den 25 januari.
Nikisjins diet bestod mest av bröd, mjölk, potatis, makaroni, fiskkonserver, kyckling och kål. Sammanlagt tappade han fyra kilogram, han var ständigt utmattad och fick problem med matsmältningen.
Hans experiment fungerade mest som en politisk protest. Nikisjin påminde sin publik om de miljoner ryska medborgare som möter liknande problem varje månad. Oberoende myndigheternas goda råd. Därför att den budget Nikisjin använde är ungefär lika liten som många ryssar har att leva på efter att ha betalt alla sina räkningar.
Enligt officiell statistik lever för närvarande 19 miljoner ryssar under existensminimum. Andelen är nästan 14 procent av befolkningen. Gränsen går vid en inkomst på 5 200 rubel (130 euro) i månaden per antal medlemmar i hushållet. De mest utsatta grupperna är lågutbildade, ensamförsörjare och offentligt anställda.
Antalet fattiga är chockerande många. Samtidigt ska man komma ihåg att antalet har halverats sedan år 2000. Fattigdomen i Ryssland har alltså sakta men säkert minskat. Å andra sidan är det endast tio procent av ryssarna som har en månadsinkomst som överstiger 35 000 rubel (865 euro).
Trots att medborgarna knegar på i en reell fattigdom verkar den ryska staten vara hur rik som helst. Åtminstone om man synar statens sätt att spendera på diverse storprojekt.
Ta till exempel den nya fotbollsstadion som byggs här i S:t Petersburg. Den hypermoderna anläggningen blir en av världens dyraste. Sedan bygget inleddes 2006 har prislappen stigit femfalt till 800 miljoner euro.
Även operateatern Mariinskijs andra scen byggs av staten. På grund av verkliga eller påhittade problem har budgeten fördubblats. Och varje gång öppnar statens tjänstemän gladeligen plånboken med skattepengar. Scenen blir förstås en av världens dyraste och kostar 500 miljoner euro.
– Jag är kanske naiv, men jag hoppas att min kampanj gör fattigdomen synlig och skapar en allmän debatt, skrev den ”hungerstrejkande” Nikisjin.
Åtminstone har han fått delta i flera debatter med lokala byråkrater och politiker. I en av debatterna försvarade en tjänsteman matkorgen med att säga att summan baserades på ”vad som krävs för att överleva”.
Men var går gränsen för den ryska statens överlevnad?
Fönstret mot öst 